MLI

Otäckt.

I flera ååååår, har jag glott på när mamma, mormor och alla kvinnliga släktningar gnott och fejat, putsat och donat.

Och jag har fnissat och tyckt att det varit ett jädra slöseri på tid. Visst, rent i all ära men måste man städa sig svettig på sin lediga tid? Dessa fruntimmer har mig veterligen varit på gränsen till psykfall vad gäller städning. Man har knappt vågat bjuda hem mormor och hennes systrar. De har sneglat, i hemlighet slickat på ett finger och dragit det på närmsta plana yta bakom sig när de trott att man inte sett. Att bjuda hem dem har varit som ett helt företag som inneburit 3 veckors konstant städning och planering för lite kaffedrickning i köket. De har inte särskilt ofta fått komma hit nej.

Men något har hänt med mig de senaste veckorna dock. Jag börjar bli precis som de, jag kan inte se en dammtuss utan att jag går bananaz och sliter fram dammsugaren. Jag och Jonas skojade lite på telefon idag om att städa som en Ninja för att göra det hela lite mer spännande. Han skulle bara veta... Hade jag helt ärligt ägt ett par kaststjärnor hade jag dödat varje dammkorn med en sådan. Gjort kullerbyttor runt hörnen här hemma och skrikit "HAAAIIIIJAAA!" samtidigt som jag slagit karateslag mot fläckiga ytor.

Jag vet inte jag. Här hemma doftar det Grumme och man kan numera slicka golven och jag letar febrilt efter en ny utmaning. Man kan undra om jag halkat och slagit mig i huvudet, men nej, det har jag inte.

Däremot kommer svärmor hit på fredag.

(Gulp)

Klanderfritt var det ja. Kaklet i köket bländar så jag skall vara en utmärkt svärdotter och dela ut ett par solbrillor när hon kommer. För att ytterligare demonstrera min renlighet ska vi äta från golvet i vardagsrummet. Wish me luck.