MLI

Ja, det är svårt när man är som ett frågetecken tekniskt sett. Jag skulle kunna ha en dumstrut på jobbet dagligen. Jag är en sån som blir hysterisk och dunkar musen i bordet (jag vet vad du tänker...) och illvrålar när det inte går som det ska med datorn på en gång liksom.

Kenny sitter alltid mittemot och säger: Nä, luuuugn Empa, luuuugn. Du vet att det hjälper inte om d..(sen duckar han för musen som kommer flygande) - (yepp, jag vet vad du tänker, sluta med det, ditt snusk)

Sen reser han sig upp och kommer runt bordet och så tar han fram sitt magiska finger och bara duttar på tangentbordet. Oftast bara en gång...han trycker rätt direkt! Han är ett tekniskt mirakel den mannen!

Jag måste alltid trycka sju gånger på faxen.
Kenny trycker en gång.
Jag trycker hundrafemtielva gånger på rätt knapp i Excel och ändå händer inget.
Kenny trycker en gång.

Hursomhelst. Det jag ville komma till är att jag numera kan länka! Snart så ska jag länka in en och en annan här, lite hit och dit. Nu kan jag länka som den här killen gör mest hela tiden till exempel. Jag har också lagt in den här puman i listan bredvid.

Jag är ett proffs! Snart ska jag designa min egen blogg också, det kommer nog ske någongång runt 2012, då har jag nog fått kläm på det mesta. Kanske jag kan peta in en liten jordgubbe i högra hörnet och färga bakgrunden med rosa snaps-drickande pingviner? Det är ungefär så jag vill ha det. Då ska jag börja ha små tävlingar i min blogg och modeutvik. Jahalllaaaa noot.

Kenneth förresten! Har du inte ätit upp dina läskiga kina-snacks innan kl 09.00 imorgon bitti så ska jag stampa på påsen och skicka den till Taiwan. Fy fan. Det har luktat sura popcorn i 8 timmar på kontoret, jag står inte ut med en dag till.

I KILL YOU! Som Achmed skulle sagt.

Pöss go´ vänner.