MLI

Jomen visst serni, avslutade dagen lycklig som en jag vet inte vad och skuttade in i bilen för att bege mig hemåt.

Nästan...nääääästan framme är det tvärstopp i båda körfälten och jag hör på radion att det inträffat en olycka. Ok, det här kanske låter väldigt själviskt men det var efter arbetstid, kallt och jag hade på sin höjd en centiliter bensin kvar eftersom jag är en latmask och drar ut på tankningen in i det sista. Det är ett tråkigt moment helt enkelt. 

Så där står jag, strandad och med ett batteri i luren som piper varannan sekund. Boooring. Men så öppnar sig en lucka. Bredvid vägen finns en av och påfart för bussar och en buss backade just tillbaka till hållplatsen för att släppa av lite folk. 2 bilar följer efter och så jag i hopp om att kunna snirkla sig ut på gång och cykelvägen vi vet finns däruppe. När jag nu står inträngd mellan bilar i fel färdriktning på fel väg så ser jag att det är inte så jävla bara naturligtvis.

Första bilen är en jeep och jag svär på att den jäveln visste vad han gjorde när han lurade oss alla andra upp på den där vägen. Med däck breda och höga som på en traktor jobbar han sig upp för slänten av grus. Nästa bil tvekar och kör bara fram en liten bit men jag märker att gubben i Peugoten ångrat sitt val. Det har jag också kan jag meddela. Nu börjar jag överväga för och nackdelar med att äga en frontspoiler. Bra flugfångare. Sen då? Ingenting. Så jag tar ut en så vid sväng jag kan på den lilla lilla enfiliga vägen och klättrar samma väg.

Det knakade lite...jo det gjorde det, men med hög musik på och en tung jävla fot på gasen så märker man inte sånt man inte vill märka, så det så. Väl uppe kikar jag åt sidan. Killen bakom mig i den splitternya mercan med kjolpaket ser förjävla missnöjd ut. Han har liksom insett att han är fångad i en fälla. För en gångs skull är jag lycklig över Forden - modell Escrot. På gång och cykelvägen knatar ett gäng besvikna busspassagerare och jag vevar ner rutan och erbjuder skjuts. Ja inte till världens ände då, men ner till stan iallafall och en glad tjej hoppar in.

DÅ kommer första sms:et:

"Vad har hänt?"

Vadå tänker jag och svarar med att jag är glad idag, jag har fått löneförhöjning. Nästa låter inte vänta på sig:

"Jamen du har ju avslutat ditt förhållande på FB, du är ju singel!?"


Nu jävlar blire fart på Forden och tjejen bredvid ber ungefär 3 gånger om att få stiga av men jag övertygar henne att det inte är nåt problem att skjutsa ända till stan. Såhär i efterhand gissar jag att min bilkörning ihop med sms:ande med fingervantar, styrning med knäna, felväxlingar för att jag var så uppjagad, inte riktigt var drömmen för henne. Well, jag släppte av bruttan som kastade sig ur bilen. Jag vill tro att hon var uppriktigt tacksam även om jag hade svårt att höra vad hon sa med gråten stockandes i halsen.

Så det var min kväll, den är ju inte slut än men nu är det bara spännande tvättning kvar på schemat.

Och så får vi givetvis hoppas att ingen blev allvarligt skadad i trafikolyckan. Det enda jag hittills vet är vad som står HÄR.
Och så tackar jag min lyckliga stjärna över att inte jag åkte fem minuter tidigare från jobbet idag.

Amen.