MLI

Igår målade jag ju naglarna svarta.

Idag har jag blivit livrädd ungefär 18 gånger för att jag trott att det suttit nåt djur på mitt finger, typ en jätteskalbagge eller nåt.

Jag är så patetisk. Eller rättelse; jag har en fobi som är så patetisk att den försvårar livet för mig. Sånt är värdelöst.

I hate bugs. Särskilt opålitliga flygfän och djur med 8 ben.

Nåväl, jag ska sluta gnälla snart. Men de här två sista dagarna har nog varit de värsta på länge, humörmässigt sett. Och jag vet att det finns mycket värre saker folk genomlider dagligen, men det här är mitt liv och jag måste få gnälla lite ibland.

Egentligen, innerst inne, är jag ju superlyckligt och jätteglad. Jag har ju en tiopoängare till karl. Den mest omtänksamma, kärleksfulla människa jag någonsin har träffat och han får mig att le varje dag mitt i min egna lilla misär.

Snart blir det lite självvård i sängen med gelehallon och min bok och imorgon när jag vaknar är det lite drygt ett dygn kvar tills jag får hämta min älskling på stationen. Oh, happy day!