MLI

Hittills idag har min bästa kollega ätit frukostmackan med ena handen samtidigt som han dammsugit bananflugor som attackerat honom med den andra. Den synen var nästan obetalbar och borde ha förevigats på bild om jag bara hade haft hjärnan med mig.

Han har också stått med hela näsan, ja nästan hela huvudet, inne i skrivaren och stönat ljudligt samtidigt som han berättade hur fuktigt och gott det luktat. (?)

Jag vet inte jag, ska jag känna mig orolig? Ja, det gör jag faktiskt.

Andra kollegor "skjuter kork i Troppan".

Vad det betyder? Jo, det ska jag förklara, det är något väldigt, väldigt orättvist.

Min andra kollegas, bästa kompis pappa (jag vet, det var långt) hyr tydligen ut en lustjakt i Saint Tropez till miljonärer. Just den här veckan var båten uthyrd, men semesterfiraren fick andra planer och avbokade hela turen. Däremot fick han inte tillbaka pengarna, som förmodligen ändå var småpotatis, så där stod den. En hel båt till förfogande med inhyrd personal, pass-opp och mat och sprit för en hel vecka. Pappsen ringer då sin son och säger: Tja kiddo, varför inte ta med ett gäng polare till båten (pråmen) en vecka och utnyttja de resurser som finns. Det är ju gratis?

Sagt och gjort. Kollegan drog som en avlöning givetvis.

I ett höstigt Sverige utan röda dagar fram till jul tycker jag det var väldigt tursamt.


En annan sitter här och gråter en skvätt. Varför känner inte jag såna människor??

Men näj, jag ska sluta klaga. Jag ska åka båt jag med inom en månad! Jag ska ta båten till Gotland och bli inhyst i ett litet studenrum en helg. Och helt ärligt, när jag tänker efter så låter det helt underbart! Det kanske inte är en vecka av gratis sprit i ett varmt land, men det blir en helg i det bästa kärleksmysiga sällskapet som finns och säkerligen ihop med en öl eller två.