Hahahahahaha! (Hysteriskt skratt)
Min tvättmaskin fungerar! Jag vet, mycket utropstecken här, men hur ska jag annars förklara hur glad jag är? (Med ord? Näj, sånt sysslar inte jag med.)
Alltså jag går i taket här, den snurrar, brummar, låter och släpper in vatten. Det var mer än vad den gjorde sista gången jag försökte tvätta i den för flera månader sedan. Det är helt stört, behövde han bara en vilopaus? Jag vet att det var slitiga veckor i somras när jag attackerade och tvättade på väldigt oregelbundna tider men...
Kanske mina böner har hjälpt varje gång jag suttit på toaletten, lagt huvudet på sned och tittat under lugg och önskat att den skulle må bra igen. Eller helt ärligt önskade jag ju livet ur den först, innan jag förlikade mig med tanken på att använda tvättstugan i ett annat hus. Jag tänkte till och med donera skiten till någon stiftelse som älskar att spränga saker. But I didn´t.
Nog tjatat om tvättis. Han är heller inte färdig ännu, kläderna kanske kommer ut i molekyler. Just därför slängde jag givetvis inte in något av mitt eget utan istället några av Hampus plagg. Snel mama.
Apropå tvätt, så sköljer min man sin hals med öl ikväll. Sånt är alltid lite hårt, (att sitta hemma i en annan stad medans älsklingen festar runt alltså) men jag är jätteglad för hans skull och han är verkligen värd det. Hoppas bara att han är hemma före kl 23 osv. Muahahaha! Nejdå. Jo. Nejdå. Jo. Nejdå. Mitt kluvna jag talar till er, ber om ursäkt för det.
-Nejdå det gör du inte
-Jo det gör jag
-Nej
-Jo
-Nej
-Jo
-Jo
-Va?
-Vem sa vad?
-Håll käften!
-Ok.
Godnatt!
Not the reaction I expected..
Men han är väldigt avslappnad. Det måste man ge honom cred för..
=)
Jag har tårar i ögonen...men inte av skönsång.
Och förresten, varför hamnar inte såna HÄR annonser på Best of Blocket?
När ni kollat bilden och hela texten undrar jag om det är något som får er att höja på ögonbrynen? Jo, jag fattar väl att det var mycket men stod det inte att den gjorde succé 2006? Måste väl vara ett skrivfel. Jag hade chansat på 1986.
Älskling! Jag vill gifta mig och jag slår till på den där, den var billig.
frågestund har guld i mun.
For whom it may concern. Och inte.
Vi vet (jag och Jonas) att det finns nyfikna människor därute och nu ska ni få en guldchans som inte går av för hackor. Vissa vet hur vi träffades och vissa vet inte. En del har begärt mer utförlig information och vi vill gärna ge den fast på ett lite annorlunda sätt.
Vi tänkte helt enkelt göra ett varsitt gästinlägg i varandras bloggar. För att göra det hela mer spännande vill vi att ni ställer de frågor som ni vill ha svar på och vi kommer sedan att svara på dem i samma ordning men utan att visa varandra vad vi svarat innan.
Alltså - det kan bli rätt spännande att se om vi har har samma uppfattning om hur allt gick till från första början. Ni kan fråga om saker som ligger bakåt i tiden, första kyssen tex, eller fråga oss om framtiden och våra planer mm. Ni kan fråga om vi tror att vi har samma humor eller om hur vi uppfattar den andres, eller om det finns något vi retar oss på hos varandra. Ni kan fråga oss om svartsjuka, vad vi tror om den andres tekniska färdigheter och vad vi kanske förväntar oss av varandra i vissa situationer mm. Så, nu har ni fått lite hjälp på traven. Ni kan givetvis fråga anonymt. Alltför "snuskiga och grova" frågor kommer däremot att sorteras bort, det finns ju gränser även för oss, även om man ibland inte kan tro det.
Vi lovar er, svaren kommer inte bli "perfekta" eller identiska. Jag för min del (Emelie) har ju till exempel väldigt dåligt minne....Men oroa er inte, även om svaren blir olika och kanske långt ifrån varandra kommer vi inte ta ut skilsmässa, snarare kommer vi få oss ett gott skratt.
Så fråga på! Gästinläggen kommer att publiceras på fredag, den 24/10.
******
nä
Jag har just haft en jul-ångest-kris. Men den har i det närmaste gått över. Kvar hänger några svettpärlor i ögonbrynen men andhämtningen har änligen lugnat ner sig. Tack gode gud för bruna papperspåsar, man vet aldrig när man behöver andas i en. Jag har hela lägenheten full med små gömställen för när jag får ett anfall och krampar på golvet då behöver jag bara sträcka ut handen så finns det en där. Närhet och tillgänglighet är två ord jag älskar. Många skulle kalla mig för hypokondrisk men det är jag inte, däremot har jag trott så många gånger att jag ska dö att i mitt garage står en färdig gravsten och bara väntar på sista datumet.
Nä, jag skojar med er. Jag har inget garage.
G´natt!
En vanlig dag hos Doris.
Jag låg här i soffan och hade inget särskilt för mig. Tröttsamt zappade jag mig runt och helt plötsligt får jag se att Desperate Housewifes går i repris kl 16.15. En snabb titt på klockan säger mig att det är 20 minuter kvar och jag blir skitlycklig eftersom jag missade det i veckan och efter att ha sett timmar av skräpprogram.
Tjugo minuter.
Nu kom "Doris" på att hon minsann glömt nåt. Just det, jag har verkligen inget att tänka på just nu, ändå tog det mindre än 20 minuter att glömma något som gjorde mig så jävla upplyft. Jag missade alltså hela reprisen vilket är en smärre katastrof.
Fortsätt simma, fortsätt simma....
(Egentligen är jag lite bättre än Doris, jag kommer iallafall på att jag glömt nåt ibland)
Ibland tänker jag att det blir bättre när J kommer, som ett andra minne att förlita sig på. Sen går jag in och läser hans senaste inlägg och då inser jag att jag sätter mitt hopp till en man som slickar sönder tungan på matknivar. Men sen när vi blir ett par rika jävlar fixar vi assistenter och barnflickor och sånt. Det blir givetvis en lönnfet tant i 45-års åldern med celluliter så djupa att man kan gömma saker i dom. Inga läckra nannys här inte.
Så godnatt då dear friends. Publishme bara jävlas idag så det här blir det sista jag avverkar. Jag är dessutom mätt som en blåval som just svalt en atoll, så nu blir det ryggläge till imorgon bitti ungefär.
Dåris!
Ett äkta dagboksinlägg
Igår var en bra dag! Gårdagkvällen gick i nykterhetens tecken och det var skönt som omväxling även om man ibland önskade att man satt med ett glas vin i handen. Men det är bevisat att man kan ha roligt på en fest nykter så länge sällskapet är gott och det var det verkligen.
Mina kära kollegor på Systembolaget "tackade av" mig med en liten fest igår. Chefen hade fixat snittar, god middag och sonen hade bakat godaste kladdkakan till efterrätt. Idag är jag o-bakis och det är så skönt. Snart ska bilen rullas upp på gräsmattan och dammsugas, det är inte en dag för sent. Det är faktiskt ett år sedan sist och jag känner på mig att jag kommer hitta en massa spännande och även mindre spännande prylar. Mest av allt hoppas jag att jag hittar en massa pengar eller en bortglömd trisslott med storvinst på. Jag lovar er, ingenting är omöjligt med Fårrden.
Idag tänkte jag lyxa till det med pizza och godis och film. Men efter att nyss kommit hem från en längre och helt underbar promenad i det vackra vädret känns det mindre lockande att äta allt det där onyttiga.
Idag är en bra dag, men den hade varit bättre att dela med Jonas. Jag längtar så jag blir galen. Nu har det gått en vecka och för varje dag så kommer längtalängta attackerna allt tätare och blir svårare att hantera. Men på fredag ska det gosas som om det inte fanns någon morgondag. Som tur är kommer lillungen hem imorgon och då är iallafall en älskling "i bo"
Här får ni lite bilder från kvällen igår och från min höstpromenad idag. Inte riktigt min grej att fota naturbilder och än mindre att lägga ut annat än partypics på bloggen men idag känner jag mig ödmjuk inför allt.
Min present! Ruskigt goda fördrinkar
T & P
S i ett skrattanfall med rödvin i fulla munnen..
Jag o T, jag har svårt att bete mig på foto jag vet.
Miss Boss med stort B. Bästa chefen ever!
Ah, tårdrypande. Jag saknar dem alla även de som inte förärats på bild här i bloggen. I will miss you all!
Gosig söndag på er alla !
Dagens låt: Nåt riktigt brrrrra!
Kvällen igår
= OK, blev skapligt på lyset och så var det med den saken. Pizza intogs i bilen hem med fingrarna och en liten snutt sparades i kylskåpet. Tack J som påminde mig om det när jag som bäst behövde det, själv hade jag glömt att jag lämnat en puttekant därinne. Konstigt för igår såg det mycket mer ut. Jaja, mättnaden är här om än jag vet att den är kortvarig.
Ikväll blir det nya tag dock i nyktert tillstånd. Jag antar att jag kommer bli utbuad när jag kommer till "min" fest nykter. I inbjudan stod det ungefär: Mat, Singstar, Guitar Hero och lot´s of lot´s of alcohol.
Jag stryker den sista men ska nog kunna klämma ur mig en och annan ton till Singstar ikväll trots mitt nyktra tillstånd. Jag sjunger hellre än bra ska tilläggas...
Kvällen/natten i övrigt gav mig nya insikter. Jag kanske inte var helt nykter för att ta emot dem, men analyseringen sköter jag idag istället.
Låten är till J. För att han är den underbara man han är och min älskling.
Den har lagts ut på bloggen tidigare, även då till J men under "hemligare" former.
Äh, ni får lite vimmelbilder eftersom någon snäll rackare (läs: Eleonor) lagt ut dem för allmän beskådning på FB. Har jag berättat att det var + 35 på Harrys igår? Vet ni att det var helt suveränt, äntligen såg alla andra ner på en för att man var yngre och snyggare och inte för att man var äldre och snyggare. Muhahahaha! Det är svårt att vara i den här mellanåldern hörrni...jättesvårt.
Dont ask... Läckerbitar!
Djuuupt.. Eh. Why?
Lite moves. Lövläj
'
Snipp snapp snut och slut.
I ett sms från kl 01.38 inatt så står det såhär: "På pippä rullev"
Vad betyder det, kan någon T9-specialist översätta? Linda har skrivit men hon lär inte komma ihåg det som vanligt...
Men hallå!
För oss som är liiite bättre och liiite finare?
Ok, det kanske är vinet som talar nu men man får bra ideér när man inte är helt nykter jag lovar.
I´m on it! (Men vi får vänta tills efter jul, jag har inte råd att hyra vare sig helikopter eller limousin för att göra entré)
Men vi ses till våren då! Under tiden kan ni fundera på vilka som ska få en inbjudan.
Godnatt era slitna rackare, den här kullan ska ut och göra byn!
Uppdatering om kvällen:
Jag. Dricker. Vin. Och. Hulkar.
Dvs, jag dricker inte för att det är gott i goda vänners sällskap. Jag dricker av en helt annan anledning. Det kallas för snålhet och den ska göra mig lagom berusad innan vi går in på krogen för det gör vi snart eftersom vi bokat bord.
Hick o Hej!
YeY yey!!
Nu ska jag och min nedgångna kropp låsa in oss i badrummet någon timme. Förvandlingen kommer likna stålmannens, fast jag blir givetvis mycket snyggare än vad Clark Kent någonsin skulle kunna bli. Likheten i kläder kommer dock vara slående, spandex för hela slanten. Hoppas ingen råkar fimpa på mig bara då smälter jag ihop med kvällens outfit.
Dagens outfit har bestått av svarta lite tjockare tights samt en "storskjorta" och stövlar.
2 "komplimanger" har jag fått:
- Mäh, du har fan inga brallor på dig idag! Eh..om du böjer dig..(HYSCH!)
- OMG! Emelie du har inga byxor på dig jue?!
Äh? Har jag inte? Det var som fan...Det visste jag inte, måste glömt dom hemma, hur kunde jag vara så dum att sätta på mig långkalsonger bara? Daaahh...(Och för er som undrar kan jag säga att skjortan mer än väl har täckt jätteröven.)
Puss!
Tron´t på faen!
Fick en enorm längtan efter att stoppa huvudet i en Tequila hink och festa som om det inte fanns någon morgondag.
Om bara EN till person vill det så är jag nöjd. I annat fall känns det lite alkat att sitta själv, vilket inte är en omöjlighet förstås. Man kan också supa sig full med sällskap via telefon, sms och msn. Väl beprövat sen tidigare.
Har man bara blivit tillräckligt på lyset behövs inget av de tre alternativen ovan. Då kvittar ju allt ändå liksom och man är rätt nöjd med sitt egna sällskap.
Skål då för bövelen!
Don´t you just love fridays?
Så, eftersom ingen jävel förutom närmast sörjande läser min blogg på helgerna orkar jag inte engagera mig. Jag slänger in några roliga historier istället.
(Imorgon ska jag förresten på mitt egna överraskningsparty, spännande va?)
Jocke, 4år, studerar fascinerad sina testiklar där han sitter i badkaret.
Till slut lyfter han blicken mot sin mor och frågar:
- Mamma, är det där min hjärna?
- Inte än, min älskling, svarar hon. Inte än ...
Mamman har slut på ob och ber Per gå till butiken.
- Använd inte fula ord. Säg snällt vad du ska ha säger hon.
Per går men kommer inte hem. Mor ringer till butiken:
- Jo Per är här men vi förstår inte vad han ska ha.
- Vad sa han då? -
Jo han ber att få invändig isolering till pappas hobbyrum.
Och så den bästa:
Börje sitter och kollar in teven och käkar jordnötter. Han kastar jordnötterna upp i luften och fångar dom med munnen. Plötsligt ropar frugan inifrån köket. Börje vrider automatiskt på huvudet mot köket precis som han kastat upp en jordnöt i luften och det bär sig inte bättre än att den hamnar i hans öra. Han pillar och skakar men lyckas inte få ut den så han ropar på frugan. Hon kan inte heller få ur den och just som dom håller på som mest kommer dottern med pojkvännen ut ur dotterns rum och undrar vad som står på. Börje förklarar sin prekära situation varpå dotterns pojkvän säger: - Det är ju en baggis. Han stoppar två fingrar i Börjes näsborrar och säger:
- Håll för munnen och blås så hårt du kan. Börje blåser till och plopp, jordnöten hoppar ur örat. Dottern och pojkvännen återvänder till dotterns rum och frugan säger med ett leende på läpparna: - Det är en driftig kille det där, undrar vad det ska bli av honom? Börje svarar: - Med tanke på vad hans fingrar luktade kommer han nog bli vår svärson.
Trevlig helg!
Arga lappen
Kära grannar!
Nu har jag bott här i några år. Ganska tidigt insåg jag att det var lyhört i huset, men jag har hållit min käft och agerat som den goda grannen månad ut och månad in. Nyss i soffan snurrade mitt huvud som i excorsisten. Det var då jag fick nog.
Jag gillar faktiskt inte er. Jag förstår inte hur man kan vara så dåligt uppfostrad att man spelar musik i prinicip dygnet runt på alldeles för hög volym. Är ni döva? Kanske ni skulle uppsöka en läkare och kolla upp den saken. Jag hoppas att ni inte är blinda också så att ni inte kan läsa det här. Jag gillar musik, tro det eller ej, men jag uppskattar att själv få välja vad jag vill lyssna på och när jag vill göra det. Förlåt, rättelse i ledet, jag gillar inte all musik och särskilt inte er. Jag vet helt ärligt inte om man kan kalla det för musik faktiskt. Nej det stämmer nog, ni måste vara döva. Ja nu är det ju inte bara musik ni pysslar med vad jag förstår. Mina teorier har varit många under månadernas lopp men jag har fortfarande inte helt listat ut vad fan ni pysslar med på golvet. Minigolf, krocket och andra bollsporter ska iallafall utövas utomhus för bästa reslutat.
Sen skulle jag vilja påpeka ytterligare en liten grej bara innan jag avslutar det här brevet.
För er som använder trappen dagligen. Jag kräver inte att ni ska smyga, även om det hade varit det absolut ultimata för att jag ska bli tillfredställd. Men det vore ju toppen om ni antingen kunde gå ner i vikt eller åtminstone låtsas att ni är fjäderlätta när ni går i den. Min son sover vägg i vägg, eller sover? Vem försöker jag lura? Det är ju en omöjlighet såsom ni behagar fara fram.Om det underlättar köper jag en korg och fyller med duntofflor, jag köper kanske två så kan ni enkelt dra på dem på vägen upp eller ner om det är så att ni annars tycker att det verkar som ett omöjligt uppdrag. Vi skulle också kunna göra det här mer kul! Om ni håller käften så stoppar jag en femman-lott i brevlådan en gång i månaden. Har jag tur vinner ni något stort och flyttar omgående.
Mvh
Emelie K
PS. Om ni har några funderingar kan ni knacka på min dörr. Har ni (o)tur är jag riktigt pratglad DS.
Ska jag vara helt ärlig så ljög jag. Det här är inte alls vad som står på den lapp jag skrivit, den åker upp imorgon och är lika timid som jag ser ut. Men jag önskar att jag hade "the balls" för den här...Den åker ev upp när jag sagt upp den här lägenheten däremot. (Om de inte skärpt sig dvs)
Håll i!
Det är jättemärkligt, men så fort jag har något lite urringat på mig så slinker vänsterhanden ner på den högra tutten, lite halvt innanför behån till och med.
Jag vet inte varför, kanske känner jag mig trygg? Ett fast grepp runt ett inte lika så fast bröst verkar vara min melodi. Lite som Al Bundy på tjejvis. Hemma har jag faktiskt handen innanför byxorna i soffan faktiskt, det är avslappnande men ser förmodligen inte klokt ut. Jag måste sluta med sånt, jag ska ju bli fin fru.
Men jag kör vidare på den med tutten och vägrar generas. Det är ju lite mysigt.
Nu åker jag hem! Hej svejs!
Bröst ger en tröst en kall höst...Odiladi..(Jag borde bli poet)
Feminist javisst? Nej tack!
Det här uttalandet bevisar hur jävla flänga renodlade feminister är.
Läs det HÄR.
Jag kan lova och svära att det inte finns en enda man som inte mer eller mindre kollar på attributen. Faktum är att alla gör det, även tjejer. Sen är ju smaken som baken (där fick jag till det) och alla tänder inte på samma sak. Men nog fan spelar utseendet roll, den som säger något annat ljuger och det är fult att ljuga. (undantaget blinda människor, fast de har säkert också åsikter och önskemål trots sitt handikapp).
Åh, ibland har jag lust att bara låsa in ett sånt här pucko och banka vett i skallen på dom. Får man det?
Varför kan de inte acceptera en sån naturlig sak att män faktiskt kollar på bland annat bröst och rumpa? Varför låtsas vara chockad när en karl står för det i massmedia? Om de inte kollade in det så skulle bröstoperationer inte finnas till i skönhetssyfte och våra underkläder skulle vara hudfärgade och bekväma istället för att vara gjorda av skavande spets och knalliga färger. Och om ingen kollade på utseendet skulle desstuom alla se likadana ut.
Nästan iallafall.
Jag känner att jag är på hugget idag, det är möjligt att det kommer fler aggressionsinlägg under dagen. Min teori angående feminister är att de alltid är så jävla fula och att de aldrig har fått uppleva känslan av när en man beundrar ens kropp, ger en fina komplimanger eller rent av äter upp en med blicken.Till er alla som varit med om det, visst är det en lövläj feeling? Svar: ja. Det är självförtroendeboostande så in i helvete. Men det kan ju vara svårt när man har snuskiga dreads och är invirad i för stora fjällrävenjackor, bara köper ekologiska produkter och bara har sett mascara på vykort. (Förlåt, jag var väldigt fördomsfull nu.)
Feminister är ett knippe odugliga personer med asruttet självförtroende. Sådärja. Emelie är ventilerad för stunden.
Tack och hej.
Tog lagen i egna händer
I ett stort hus förföljde jag Anders Eklund när han blev eskorterad av två kvinnor i långa slingriga korridorer. På var och varannan våning kom det fram en mörkhårig kvinna som var reporter och hon försökte intervjua honom genom att börja med: Ers Höghet, kan jag få ställa några frågor? Hon blev alltid bortviftad av dessa kvinnor som samtidigt muttrade och undrade över hur fan hon kommit in. Min ilska steg varenda gång den här reportern gjorde närmanden och uttryckte sig som om han var någon jävla kunglighet. Själv måste jag varit osynlig för ingen lade märke till mig.
Till slut släppte de ut honom och han skulle utan eskort eller skydd ta sig från dörrarna till en väntande bil några hundra meter bort. Det var då jag skred till verket och började jaga karln med en nyvässad blyertspenna. Hur fort jag än sprang och han gick lugnt framför kom jag aldrig riktigt ifatt. Det var mycket människor som befann sig på gatan, men ingen gjorde något för att ingripa eller varna för att jag sprang bakom honom med pennan i högsta hugg. Jag vet, pennor är svårt att ha ihjäl någon med, men det var ju bättre än typ en sked har jag konstaterat så här i efterhand. Man kan ju alltid sätta den i halsen..(tänk att jag vet såna här saker, jag skyller på min pojkvän.)
Tyvärr vaknade jag.
Igår såg jag på Efterlyst som tog upp saken och Hasse Aro gjorde en mindre intervju med Englas mamma. Där förklarade hon att den bild hon hade haft av det Svenska samhället och rättsväsendet inte alls stämde ihop med det hon fått erfara under den här perioden och det kan jag faktiskt förstå. Ibland har samhället så mycket lagar och regler att det trasslar in sig självt i slutänden i allt för komplicerade fall. Man önskar ibland att det fanns luckor och kryphål till offrens fördel att ta till när allt verkar hopplöst, någon form av legitim laglöshet.
Efter programmet gick jag in på hennes blogg och läste en hel del inlägg. Hon är verkligen engagerad och hon har en enorm kraft som inte många skulle haft och jag beundrar hennes ork. Skönt var när hon skrev Surbersky istället för Silbersky. Och jag håller med, kände jag inte redan en lätt avsky för den mannen så gör jag det ordentligt nu efter hans idiotiska uttalande och citerande under rättegången. Så otroligt omdömeslöst att man häpnar. Hela inslaget gjorde mig förbannad och ledsen och det är ju som bekant inte en bra sinnesstämmning att gå och lägga sig i.
Jag antar att drömmen ihop med frasen "Ers Höghet" och den värdelösa pennan som mordvapen tyder på att man känner maktlöshet inför allt och samtidigt har så starka känslor och åsikter som man vill få utlopp för. Men hur?
Jag önskar så att jag hade hunnit ifatt honom.
Godmorgon btw.
***
Världens tröttaste
käraste
&
lyckligaste Emelie
Säger godnatt till världen.
Boklådan!
Nej, nu ska man inte skoja om sånt, innehållet är ju allvarligt och verkar intressant.
När jag läst klart den ska jag skicka den vidare till grannen utan avsändare som en fin gest.
Läs recensionen HÄR
Konsten att förmodligen ta livet av sig själv
Jag vill minnas att jag sa upp mig från Systembolaget i juni just för att jag inte orkade kombinera längre. För att jag var trött och sliten och nästan aldrig fick vila och ta igen mig på helgerna. Men minnet är kort och jag har glömt det värsta redan.
För hur kul skulle det inte vara att jobba extra som servitris och i bar på en grymt bra krog här i stan?
(för att inte tala om alla fördelar på ledig tid, bra priser på mat, bästa bordet, billig sprit..you name it)
Jättekul!
Och så kan Jonas koncentrera sig på sina studier medans jag drar in extra pengar. Låter inte det lövläj? Ja, sen blir det naturligtvis hans tur att arbeta häcken av sig när jag ska plugga för att söka in på den där polishögskolan jag har i sikte. Så tro inte att jag är något helgon.
Ja, eller så har ju han fått nåt höjdarjobb efter att han har pluggat klart och jag kan leva ett liv av lyx tills jag dör. Det skulle vara värt några års hårt arbetande faktiskt. För att inte tala om allt kul man kan göra för extrapengarna under tiden...spara till resor och annat skoj.
Tål att funderas på!
Ett inlägg av ångest pga det förra inlägget..
Förlåt kära polackgrannar. Jag önskar inte livet ur er, jag lovar.
Amen.
Och så en kaffe på det...
Vi delar ju som sagt entre med två, förmodligen olagligt arbetande, byggnadspolacker här i huset. Två slemmisar som inte sett en dusch på evigheter, super hejvilt och pucklar på varandra på helgerna. Hur jag vet det? Jo, när det är blodsplash på väggarna (som taget ur värsta sortens splatterfilm) på måndagsmornarna då vet man. Särskilt om man samtidigt blir full på spritångorna när man stiger innanför dörrarna.
Nu har vi inte sett dom på två veckor och samtidigt börjar det lukta väry strange ute i gemensamma "hallen".
Så vad gör man? Ringer det Polackiska konsulatet och ber om hjälp av identifiering. Spikar och fogar igen deras dörr och hoppas på att de redan avlidit. (Annars gör de ju det om de inte kommer ut.) Eller helt sonika bara vädrar för någon gång försvinner väl odören? Typ när kropparna torkat?
Äsch...vi tar en kaffe på det och funderar en stund.
Man kan nästan se grönt os som sipprar in genom vår dörr nu...
Jag kommer drömma mardrömmar om just det här inatt...
Jag känner mig som en sann medmänniska som skrev allt det här...
Förmodligen hamnar jag i helvetet..
Fast det gör jag väl ändå?
Förresten! Jag vill vid närmare eftertanke inte veta hur en död människa luktar. Inte hur två luktar heller, ok?
(Jag vet att det inte heter Polackiska konsulatet. Bara så ni vet att jag vet att jag inte vet utan faktiskt vet. Punkt.)